Foto: Markus Gårder, för Riksteatern
Othello var en svår recensionsnöt att knäcka. Först berördes jag inte alls och sedan berördes jag på ”fel” sätt. I efterhand har jag kommit på att jag inte kunde känna sympati för någon av karaktärerna. Utan identifikation blev det som att betrakta en svart vägg. Jag önskar att det funnits en mer allmängiltig infallsvinkel. Istället handlade det om krig, makt, heder och fåfänga i näringslivet. Något få av oss upplevt på nära håll – trots att det förekommer alltför ofta. Kvar efter föreställning fanns för mig bara en fördomsfull klibbig massa. Läs recensionen (pdf)
